jag hatar att vakna och inse att nu är det en SÅN dag... det är en klump son finns mitt i bröstet och så fort jag hör ett endaste litet pip börjar den vxa... det känns som om jag ska spricka...
om man ändå kund av reagera sig på någon...skrika och slå, sen bryta ihop och gråta i en timme eller två...
obegränsat med mat hade heller inte skadat!
huff
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag vet känslan. Det händer mig ibland också. Bajs jobbiggrej.
Skicka en kommentar